Efter 2 månaders undervisning spenderat hemma på kammaren, och ett sommarlov som precis som vanligt känns alldeles för kort är det den 19 augusti äntligen dags att återvända till skolan och för första gången på flera månader träffa lärare och klasskamrater. Trots glädjen över att faktiskt få återvända till skolan kan man inte annat än att känna en liten osäkerhet inför ett läsår vars planering ännu inte fastställts, fyllt av frågetecken angående resan till USA, Västgötaresan, EP-dagen, och om hur länge vi kommer att kunna ha undervisning i skolan utan att än en gång sitta ensamma hemma på kammaren. Frågetecknen skulle dock snabbt rätas ut, och beskeden blev både positiva och negativa.
Den 28e augusti är det dags för den årliga Västgötaresan, som vanligtvis sker i slutet av maj i årskurs 2, men som nu fått skjutas upp till uppstarten av årskurs 3. Vi hade fått ett preliminärt besked redan i juni om att resan skulle genomföras under hösten, men detaljerna hade då ännu inte bekräftats. Resan tog sin början på Sven Eriksonsskolans parkering halv 8 på morgonen, och efter att ha fått lyssna på klasskompisarnas presentationer om de olika platserna runt om i Västergötland var vi halv 6 tillbaka på parkeringen. Tillsammans med de oerhört intressanta och användbara kunskaper vi fått under dagen bjöds även på fint väder, vilket gjorde att platser som Kinnekulle och Varnhems kloster kunde upplevas till sin fulla potential.
Vidare till det kanske största frågetecknet, USA-resan. Redan innan sommaren var det högst osäkert om resan skulle gå att genomföra, och när vi kom tillbaka till skolan så stod det klart att USA-resan inte kommer att bli av. Det är självklart inte bara vi vars resor blivit påverkade, EP19 fick sin Köpenhamnsresa inställd i våras, och även sin Italienresa nu till hösten. Men det är lite speciellt med USA, just att det varit själva slutmålet och att det hade varit en oslagbar erfarenhet att plugga utomlands och uppleva en annan kultur. Vi håller nu på att ta fram andra alternativ till den sjätte veckan som skulle spenderas efter studierna i USA, och kommer fortsätta jobba ihop pengar för att kunna få en så bra avslutning på gymnasietiden som möjligt.
Det tredje och sista större frågetecknet skulle även detta rätas ut relativt snabbt efter skolstarten, detta handlade inte om något specifikt för klassen, utan själva EP-dagen. Redan första dagen tillbaka i skolan, den berömda cykeldagen, besöktes vi av representanter från EPV som berättade upplägget för årets EP-dag. EP-dagen ska, som flera av er säkert vet, i år hållas digitalt, med förinspelade intervjuer och filmklipp som kommer att sändas över internet. Som sistaårselever gav EPV oss möjligheten att skicka flera elever upp till Stockholm för att intervjua inga mindre än Maria Khorsand och Jan Eliasson, vilket är oerhört stort både för EP som helhet och speciellt för de som fick chansen att genomföra intervjuerna.
Med biljettförsäljning till EP-dagen och ett BDC-arbete i full gång är det på ett sätt svårt att blicka framåt och lägga fokus på vårens resa, men jag är säker på att vi i EP18, tillsammans med lärare och föräldrar kommer att ta fram en lösning som fungerar som en värdig avslutning på 3 år på Entreprenörsprogrammet.
Julius Mandrén EP18
EPV 